I lördags när mannen skulle gå till komposten tvärvände han och ropade att jag skulle ta med mig kameran och komma.... Jag blev nyfiken men anade ugglor i mossen..... Rätt fick jag för där i solen högst uppe på komposthögen låg väl en redig huggorm och gonade sig !!!
Himmel o pannkaka....vad gör man ??? Grannfrun höll på att gå i taket och vågade inte ens sätta foten på gräsmattan inne på hennes egen tomt . En annan granne i området som är duktig på ormar tillkallades och han konstaterade att det var en stor fin hona som låg där. Kul ? NOT ! Jag började genast att tänka på en hel hoper med huggisbebisar som jollrar omkring runt fötterna.....HJÄLP ! Den ringlade i alla fall iväg...skrämd av uppmärksamheten och jag önskade att den skulle flytta till Ouagadougou... På söndagen när solen började skina smög jag ut och kikade.... Eleändes elände....den låg där igen.... Nu låg den och kikade på mig dessutom.... In o hämta kameran ....
Även om pulsen höjdes så kan jag ju inte låta bli att fascineras av den vackra ormen.... På måndagen började jag att försöka få tag i någon som kunde tipsa om vad vi skulle göra. (Och helst komma o hämta den själv...hehe) Tillslut fick jag kontakt med en trevlig man på Universeum som rådde mig att flytta ormen....HAHAHA det var inte precis vad jag ville höra.....Yyyyl ! Han försäkrade att hon inte skulle anfalla utan att bara vara rädd för mig. På kvällen försökte jag övertyga maken om att den lilla gulliga ormisen var sååå snäll sååå. Det gick han inte på ... Slutet på historien är att jag i onsdags på min lediga dag hade ställt fram höga stövlar, en wellpappkartong och en kratta som jag "övat" lite med.... När jag såg att hon låg där och solade sig igen så smög jag ut....aningen adrenalinstinn.... Måttade med krattan och lyfte upp henne.... Försökte ignorera det sura väsandet och sedan hällde jag ner henne i lådan. På med locket och trettiofem kilometer tejp. In i bilen med ekipaget och så åkte jag en halvmil bort till en ny lövhög som låg nära en gård med djur.... Där måste ju vara perfekt tänkte jag för då hade jag börjat gilla ormen och tyckte att hon var liiite söt... :o) När jag hällde ut henne på marken så ringlade hon iväg efter att ha tittat en stund på mig.... Jag hoppas verkligen att hon trivs på sitt nya ställe.....
Kvinnor kan !!!! :o)
Jag kan tillägga att eftersom hon sträckte ut sig runt kanterna i lådan kunde jag i efterhand mäta hur lång hon var.... 72 cm...inte illa...
